Tvistemål

Vy över Stockholm stad.

Erfarna advokater och jurister inom tvistemål

Advokatgruppen i Stockholm är specialister på domstolsprocesser och tvistemål sedan 1984. När du anlitar Advokatgruppen i Stockholm får du hjälp av mycket erfarna processadvokater. Advokatgruppen i Stockholm har biträtt klienter i ett stort antal domstolstvister, stora som små. Men för oss är inte målets storlek det viktiga. Med stort engagemang tillvaratar vi dina rättigheter och intressen under hela processen.

Vi på Advokatgruppen i Stockholm har lång erfarenhet av att hjälpa våra klienter. Vi har hanterat tusentals mål sedan byrån grundades 1984 och har uppnått goda resultat för våra klienter. Våra advokater och biträdande jurister har en djup och bred förståelse för det svenska rättssystemet och har arbetat i branschen under många år. Våra advokater och biträdande jurister har stor processerfarenhet och de flesta har arbetat på domstol som tingsnotarier. Vår erfarenhet gör att vi kan erbjuda en hög kvalitet på våra tjänster och garantera att våra klienter får den hjälp de behöver.

Tvistemål i Stockholm

Definition av tvistemål? Definitionen av en tvist?

Ett tvistemål är en juridisk konflikt som uppstått mellan två eller flera enskilda parter. Parterna i ett tvistemål är juridiska eller fysiska personer, dvs företag, bolag, föreningar eller privatpersoner. Ett tvistemål handlar om tillämpningen av regler inom civilrätten. En tvist kan t.ex. uppstå när någon som köpt en tjänst är missnöjd med utförandet av tjänsten eller när någon som köpt något, t.ex. en bil, företag eller fastighet är missnöjd med köpeobjektet. Det kan även handla om ett tvistigt skuldförhållande, ett leasingavtal, oenighet vid tolkning av ett avtal eller en försäkringstvist. En tvist kan även beröra olika familjerättsliga problem, t ex vårdnadstvister eller arvstvister (Se under rubriken Familjerätt).

Tvistemål enligt svensk lag

Ett tvistemål prövas enligt rättegångsbalken av en allmän domstol när en part väcker talan mot en annan part genom en stämningsansökan. Reglerna om förfarandet vid tvistemål återfinns i rättegångsbalken (1942:740). I Stockholmsområdet finns Stockholms tingsrätt, Solna tingsrätt, Nacka tingsrätt, Södertörns tingsrätt, Attunda tingsrätt, Norrtälje tingsrätt och Södertälje tingsrätt som alla är allmänna domstolar. Överklagandeinstans är Svea hovrätt och som sista instans finns Högsta domstolen.

Den part som stämmer den andra kallas kärande och den som blivit stämd kallas svarande. Om det är särskilt avtalat och handlar det om ett dispositivt mål kan ett tvistemål även avgöras genom skiljeförfarande.

Vad är ett dispositivt och ett indispositivt tvistemål?

Det finns två typer av tvistemål enligt rättegångsbalken, indispositiva och dispositiva tvistemål. Dispositiva tvistemål är tvister där parterna på egen hand kan förlikas eller komma överens. De allra flesta tvistemål är dispositiva, t.ex. affärstvister. I indispositiva tvistemål får parterna inte förlikas på egen hand, utan när talan har väckts av en part så måste domstolen avgöra frågan. Det handlar främst om familjerättsliga mål såsom vårdnadstvister (Se under rubriken Familjerätt).

Vad är ett förenklat tvistemål? Vad är ett s.k. FT-mål?

I tvistemål där värdet av det som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet ska målet hanteras som ett s.k. förenklat tvistemål (FT-mål). År 2023 var prisbasbeloppet 52 500 kr. I FT-mål är tingsrätten beslutsmässig med en domare. Möjligheten att få ersättning för rättegångskostnader av motparten för den part som vinner målet är begränsade. I princip kan den vinnande parten endast få ersättning för en timmes rättslig rådgivning per instans, resekostnader och kostnader för vittnesbevisning.

Syftet är att parterna ska ha möjlighet att bedriva processen utan juridiskt biträde. Därför är kostnader för ombud inte ersättningsgilla. Rättshjälp eller rättsskydd beviljas i regel inte i FT-mål. Som part kan man naturligtvis anlita en advokat men man får då stå för den huvudsakliga kostnaden själv oavsett utgång i målet.

Tingsrätten kan bestämma att ett mål som uppfyller kriterierna för att vara ett FT-mål ska handläggas som ett vanligt tvistemål om en part "gör sannolikt att den bakomliggande tvisten rör ett högre värde eller att utgången annars är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden".

Ansökningsavgiften för ett förenklat tvistemål är 900 kr, vilket är lägre än ansökningsavgiften på 2 800 kr för ett ordinärt tvistemål.

Vad är ett skiljeförfarande?

När det gäller större kommersiella tvister och affärsförhållanden är det vanligt att parterna avtalat om att uppkomna tvister ska lösas genom ett särskilt skiljeförfarande i stället för i en tingsrätt. Ett skiljeförfarande är till skillnad från en vanlig domstolsprocess konfidentiell och ett avgörande av tvisten sker snabbare. En nackdel är att kostnaderna för processen kan bli mycket högre för parterna, bl.a. får parterna bekosta även själva tvistemålsförfarandet och skiljemännen. Skiljeförfaranden regleras i lagen om skiljeförfarande. Även om processen regleras i lag har parterna stor möjlighet att själva disponera över processen.

Vanliga tvistemål i Sverige

Vanlig tvistemål i Sverige kan handla om att någon köpt en tjänst och är missnöjd med utförandet av tjänsten eller när någon som köpt något, t.ex. en bil, företag eller fastighet är missnöjd med köpeobjektet. Det kan även handla om ett tvistigt skuldförhållande, ett leasingavtal, oenighet vid tolkning av ett avtal eller en försäkringstvist. Våra advokater och biträdande jurister har hanterat ett brett spektrum av tvistemål och har den erfarenhet som krävs för att hjälpa dig i ditt specifika fall.

Varför behöver du en advokat i ett tvistemål eller i en förmögenhetsrättslig tvist?

Riskerna med att inte anlita en advokat eller en biträdande jurist från en advokatbyrå

Överväger du att ge in en stämningsansökan eller har du blivit stämd kan du behöva juridisk hjälp och rådgivning av en erfaren advokat eller biträdande jurist på en välrenommerad och specialiserad advokatbyrå. Vi på Advokatgruppen i Stockholm kan hjälpa dig att bedöma det juridiska läget och dina chanser att vinna eller förlora en potentiell eller pågående tvist. Våra advokater och biträdande jurister kan också hjälpa dig skriva en korrekt stämningsansökan eller ett svaromål som tar med alla viktiga juridiska argument och ser till så att relevanta yrkanden, grunder och bevisning framförs. Våra jurister kan företräda dig mot motparten i hela processen.

Om du inte anlitar en erfaren advokat eller biträdande jurist finns det risk att du inte utför din talan eller agerar i processen på ett optimalt sätt. Om du agerar felaktigt i rättsprocessen kan det bli kostsamt, oavsett om du har rätt eller fel. Det är viktigt att ta hjälp av en advokat eller biträdande jurist som kan hjälpa dig att omsorgsfullt utforma din stämningsansökan eller svaromål. Om du utformar ett yrkande felaktigt kan t.ex. inte tingsrätten döma ut mer än det som yrkas. Det finns även en risk att du inte åberopar bevisning trots att det är du som har bevisbördan eller att du inte åberopar tillräckligt stark bevisning för att bevisa ett yrkande eller bestridande. Tingsrätten ska heller inte beakta omständigheter och fakta eller vittnen som parten inte själv har åberopat.

Hur kan en advokat eller biträdande jurist på Advokatgruppen i Stockholm hjälpa dig i ett tvistemål?

Att anlita en advokat eller biträdande jurist från Advokatgruppen i Stockholm ger dig tillgång till en professionell och strategisk rådgivare som har stor erfarenhet och kunskap om rättsprocessen. Advokaten eller den biträdande juristen kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter och ge dig råd som är anpassade för just din specifika situation. Vi kan också – förutom att sköta din talan i domstolen – förbereda dig inför förhör, undersöka rättsläget och hjälpa dig att överklaga din dom till hovrätten eller Högsta domstolen. Om du anlitar oss kommer du ha din advokat eller biträdande jurist med dig vid domstolsförhandlingar genom hela rättsprocessen, endast i undantagsfall sätter våra advokater eller biträdande jurister en kollega i sitt ställe.

Det finns inga bestämmelser som anger vem som har rätt att kalla sig jurist och starta en s.k. juridisk byrå eller jurustbyrå. Vem som helst kan göra det. Det är endast den som har blivit antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund som får kalla sig advokat. På en advokatbyrå arbetar advokater och biträdande jurister.

”Advokattiteln är en kvalitetsstämpel. Det ställs höga krav på utbildning, erfarenhet och lämplighet på den som vill bli advokat. Alla advokater måste sedan följa det som kallas god advokatsed. När du anlitar en advokat ska du kunna känna dig säker på att advokaten alltid ser till dina intressen. Advokaternas tystnadsplikt är reglerad i lag. Alla advokater står under tillsyn av Advokatsamfundets disciplinnämnd, och kan straffas om de bryter mot god advokatsed. Allvarliga brott mot god advokatsed kan leda till uteslutning. Advokater är dessutom skyldiga att fortbilda sig 18 timmar varje år.” Citat från Advokatsamfundets hemsida.

Våra tjänster inom tvistemål

Hantering av inkommande stämningar, betalningsförelägganden och krav

Vi på Advokatgruppen i Stockholm kan hjälpa dig att utreda hantera och utvärdera inkommande stämningsansökningar, betalningsförelägganden från Kronofogdemyndigheten och krav. Vi hjälper dig att utvärdera rättsläget och dina chanser att vinna tvisten samt undersöka förutsättningarna för att förlikas och undvika en fortsatt rättsprocess. Vi hjälper dig med att ta fram ett svar på kravet, ett bestridande eller ett svaromål.

Stämningar, kravbrev och ansökning om betalningsföreläggande

Vi på Advokatgruppen i Stockholm kan hjälpa dig att utreda rättsläget och dina förutsättningar att vinna framgång med ditt krav. Vi hjälper dig med att ta fram ett kravbrev, en stämningsansökan eller att ansöka hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande.

Utredning och bevisning

Vi på Advokatgruppen i Stockholm kan hjälpa dig att utreda rättsläget, analysera ditt processläge och samla in och utvärdera de omständigheter och bevis som stöder din talan. Vi kan också granska bevisningen som motparten presenterar och identifiera brister eller svagheter i motpartens argumentation. Vi har även ett upparbetat kontaktnät med andra advokatbyråer, revisorer och experter som kan anlitas inom olika områden, t ex handskriftsanalyser, brandutredningar, medicinska utredningar och värderingsuppdrag.

Rättegång- och rättegångsförberedelse

Att förbereda sig inför en rättegång eller en muntlig förberedelse (muf) kan vara en komplicerad och arbetskrävande process som kräver erfarenhet och juridiskt kunnande. Vi kan hjälpa dig att förbereda dig för förhör, utarbeta en processtrategi och förbereda eventuella egna vittnen eller experter.

Vårt arbetssätt

Konsultation

Innan vi på Advokatgruppen i Stockholm börjar arbeta med ditt ärende kommer vi att ha en konsultation med dig för att diskutera ditt ärende, dina rättigheter och möjligheter. Vi kommer också att ge dig en uppskattning av eventuella kostnader.

Utredning av ditt tvistemål eller krav

Vi på Advokatgruppen i Stockholm kan hjälpa dig att genomföra en ordentlig analys av ditt fall och tillse att det genomförs en grundlig utredning av ditt ärende och hjälpa dig att samla in bevisning och identifiera eventuella brister eller svagheter i ditt eget ärende och motpartens talan.

Strategi och rättegångsförberedelse

Efter utredningen kommer vi att arbeta på en processtrategi och förbereda dig för eventuella förhör och förhandlingar.

Föra din talan i rätten

Under rättegången och de förberedande sammanträden som hålls i tingsrätten (muntlig förberedelse (muf)) kommer vi att föra din talan i rätten. Vi kommer att hjälpa dig att lägga fram bevisning och argument för att stärka din talan och se till att förutsättningarna optimeras för att få bästa möjliga utfall av rättegången.

Uppföljning och utvärdering

Efter rättegången kommer vi att hjälpa dig med en analys av domen och lägga upp en eventuell strategi för ett överklagande och hjälpa dig att väga för- och nackdelar med ett överklagande.

Vanliga frågor om tvistemål

Hur hanteras tvistemål i en domstol? Hur går en tvistemålsprocess till?

En rättsprocess eller rättegång inleds genom att talan väcks av en juridisk person (ett bolag eller en förening av något slag) eller en fysisk person (en privatperson), mot en annan juridisk eller fysisk person. Den som väcker talan kallas kärande och anger i stämningen eller stämningsansökan vilket utfall den vill att målet ska få. Det kallas för ett yrkande. Den stämmande parten betalar en ansökningsavgift till domstolen, för ett förenklat tvistemål är avgiften 900 kr och för ett ordinärt tvistemål är ansökningsavgiften 2 800 kr.

Efter att domstolen mottagit stämningen och kontrollerat att den uppfyller kraven i rättegångsbalken ålägger domstolen motparten, svaranden, att inkomma med ett svar på stämningen, ett s.k. svaromål. I svaromålet anger svaranden sin inställning till stämningen. Svaranden kan i sin tur yrka att domstolen ska döma på ett visst sätt.

Efter viss skriftväxling mellan parterna kallar domstolen parterna till en muntlig förberedelse (muf). Den muntliga förberedelsen är ett sammanträde som leds av en domare, och som syftar till att skapa klarhet om målet. Parterna får redogöra för sina yrkanden och inställningen till motpartens yrkanden. Vidare får parterna möjlighet att utveckla den juridiska grunden för sina yrkanden och inställningen samt utveckla bakgrunden till målet. Under den muntliga förberedelsen försöker i regel domaren få parterna att förlikas och komma överens om det är möjligt. I samband med sammanträdet brukar domaren också fastställa en tidsplan för den fortsatta handläggningen samt om möjligt fastställa datum för en huvudförhandling.

När förberedelsen är färdig så genomförs en huvudförhandling. Huvudförhandlingen eller rättegången är det sammanträde vid tingsrätten där målet avgörs. Vid huvudförhandlingen lägger parterna fram alla omständigheter och presenterar den bevisning som åberopas, såväl skriftlig som muntlig bevisning. Efter huvudförhandlingen tar domaren/domarna ställning till parternas yrkanden och inställning och inom ett par veckor meddelas en dom.

Det är inget krav att anlita ett ombud i en tvist, men det är starkt rekommenderat. Många gånger kan du få ersättning ur din hemförsäkring eller företagsförsäkring för dina ombudskostnader, s.k. rättsskydd.

Advokaterna och juristerna på Advokatgruppen i Stockholm erbjuder hjälp och rådgivning under hela rättsprocessen.

Hur bestrider man en faktura?

Om du eller ditt företag fått en helt eller delvis felaktig faktura så kan du bestrida fakturan. Bestridandet bör ske skriftligen och göras så snart som möjligt. I samband med att fakturan bestrids är det viktigt att beskriva grunden för bestridandet. Det är viktigt att bestridandet dokumenteras för det fall det senare blir en rättsprocess. Det bör anges i bestridandet om endast en viss del av fakturabeloppet bestrids. Om så är fallet är det viktigt att betala det belopp som inte bestrids. Betalningskrav som kommer efter bestridandet, t.ex. betalningskrav från inkassoföretag behöver också bestridas. Även krav från Kronofogden angående samma faktura ska bestridas.

Därefter kan parten som önskar få betalt välja att antingen lägga ned ärendet eller ta upp det inför tingsrätten. Krav på betalning kan ske genom Kronofogdemyndighetens hjälp och ett s.k. betalningsföreläggande (Se avsnittet Vad är ett betalningsföreläggande från kronofogdemyndigheten?) eller direkt genom ansökan om stämning vid en tingsrätt.

Oavsett hur kravet framställs är det personen eller företaget som vill få betalt som inför domstol ska bevisa att du är skyldig pengar.

Det är viktigt att bestrida en felaktig faktura i tid. Försenad betalning kan leda till en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning är en uppgift om att en person inte har betalat sina skulder i tid. Med en betalningsanmärkning kan det vara svårt att få lån eller teckna ett telefonabonnemang eller bli godkänd som hyresgäst. Det är därför viktigt att du bestrider felaktiga fakturor i tid, så att du inte får någon betalningsanmärkning. Det är inte Kronofogden som utfärdar betalningsanmärkningar, men deras register används som underlag för att utfärda betalningsanmärkningar av kreditupplysningsföretag.

Det är skillnad på att reklamera och bestrida en faktura. Om man har köpt en tjänst eller en produkt som är bristfällig kan du reklamera felet till säljaren. Att reklamera innebär att du kontaktar säljaren och uppger vad som är fel och kräver att säljaren rättar till felet. Om du köper en vara eller tjänst i egenskap av konsument har du enligt lag tre år på dig att reklamera felet. Du måste dock reklamera inom skälig tid efter att du upptäckt felet. Reklamerar du inom två månader från det att du upptäckt felet anses det alltid ha skett inom skälig tid. Du bör reklamera skriftligen. Spara ditt reklamationsmeddelande så att du i framtiden kan bevisa att du reklamerat och att du gjort det inom skälig tid.

Det är rekommenderat att ta hjälp av en advokat eller biträdande jurist om en faktura bestrids eller om betalning krävs. Vi på Advokatgruppen i Stockholm kan exempelvis hjälpa till med att skriva kravbrev, ge råd om ett bestridande övervägs och företräda dig inför domstol.

Vad är ett betalningsföreläggande från kronofogdemyndigheten?

Om någon är skyldig en privatperson eller ett företag pengar men vägrar att betala, kan man få hjälp av Kronofogden genom att ansöka om ett s.k. betalningsföreläggande. Man kan ansöka om betalningsföreläggande för de flesta typer av skulder. T.ex. om man lånat ut pengar eller sålt varor och tjänster och inte fått betalt. För att kunna ansöka om betalningsföreläggande ska skulden avse pengar och vara förfallen till betalning. Ansökan om betalningsföreläggande sker enklast genom att fylla i en blankett som finns på Kronofogdens webbplats. När ansökan är inlämnad skickar Kronofogdemyndigheten ett brev, ett föreläggande, till den som kravet avser (svarande) med ett delningskvitto. Om svaranden inte invänder mot föreläggandet anses skulden vara korrekt och Kronofogden meddelar ett utslag. Kronofogden kan sedan hjälpa till att driva in skulden.

Om svarande (mottagare av kravet) bestrider kravet kan Kronofogden inte meddela ett utslag om betalning. Då kan Kronofogden på den sökandens begäran lämna över ärendet till tingsrätten. Då påbörjas en sedvanlig tvistemålsprocess.

Det är rekommenderat att ta hjälp av en advokat eller biträdande jurist om en faktura bestrids eller om betalning krävs. Vi på Advokatgruppen i Stockholm kan exempelvis hjälpa till med att skriva kravbrev, ansöka om betalningsföreläggande, ge råd om ett bestridande övervägs och företräda dig inför domstol.

Vad gör jag om mitt försäkringsbolag vägrar att betala ut försäkringsersättning?

Om du råkar ut för en skada av något slag och tecknat en försäkring hos ett försäkringsbolag har du under vissa förutsättningar rätt till försäkringsersättning för skadan. Det förekommer dock att försäkringsbolaget nekar till att utge försäkringsersättning. Som försäkringstagare finns det olika möjligheter att överklaga ett sådant beslut och i sista hand stämma ditt försäkringsbolag.

Först kan du begära att försäkringsbolaget omprövar beslutet. Om du inte är nöjd efter försäkringsbolagets omprövning kan du gå vidare på olika sätt. Om du fått avslag efter försäkringsbolagets omprövning kan du gå vidare till en oberoende nämnd som t.ex. Allmänna reklamationsnämnden som prövar ärendet. Ofta finns det information i försäkringsvillkoren hur du kan gå vidare när du är missnöjd. En erfaren advokat eller biträdande jurist vid Advokatgruppen i Stockholm kan hjälpa dig att driva tvisten mot försäkringsbolaget för att försöka få rätt. Ofta kan du få ekonomisk hjälp via rättsskyddet i din hemförsäkring eller företagsförsäkring.

Om du avser att ta vidare ett försäkringsärende till tingsrätten bör du först rådfråga en advokat eller biträdande jurist. Vi på Advokatgruppen i Stockholm kan ge dig råd om du avser att gå vidare till tingsrätten. Kontakta oss innan du stämmer ditt försäkringsbolag så kan vi hjälpa dig att bedöma dina utsikter till framgång och vilka ekonomiska risker du tar med en stämning.

Vad är civilrättsligt skadestånd?

Skadestånd är en typ av ekonomisk kompensation för en skada och kan bli aktuellt i flera situationer. Skadestånd kan utgå vid skada som annan orsakar dig eller din egendom, förlorad vinst till följd av en sen leverans av en nödvändig vara och mycket mer. Skadestånd regleras i flera lagar, men om ingenting är särskilt föreskrivet i avtal eller annan bestämmelse ska skadeståndslagens regler tillämpas. Huvudregeln i skadeståndsrätten är att den som orsakats skada ska försättas i samma ekonomiska ställning som om skadan inte hade inträffat. Skadestånd har ett reparativt syfte. En viktig fråga att ta ställning till när skada uppkommit på person eller egendom är vem som är ansvarig och om denne hen kan hållas ansvarig för skadan.

Vad är skillnaden mellan inom- och utomobligatoriskt skadestånd

Inomobligatoriskt skadestånd hanterar skada som uppkommer i avtalsförhållanden. Vanligtvis reglerar parterna själva genom avtalet hur eventuell skada ska kompenseras och vem som ansvarar för olika typer av skador. Det kan handla om avtalsbestämmelser som exempelvis reglerar skadestånd ifall varor inte levereras i tid eller om en anställd startar konkurrerande verksamhet mot sin arbetsgivare.

Om parterna inte själva reglerat skadeståndsfrågor i sitt avtal eller om det är tveksamt vad som ska gälla trots befintligt avtal, får parterna antingen komma överens om hur skadan ska behandlas eller så får frågan avgöras genom att tillämpa lag. T.ex. kan frågor om skada som inträffar i en avtalsrelation där köpekontrakt finns avgöras genom tillämpning av köplagen.

Utomobligatoriskt skadestånd är skadestånd som uppkommer utanför avtalsförhållanden. Exempelvis om du träffar någon annans fönsterruta eller bilruta med en boll så att rutan går sönder. Då kan du bli skyldig att betala skadestånd till den som äger den skadade egendomen

Kan man undvika en rättsprocess om man kommer överens?

Oftast är det snabbaste sättet och i många fall det mest kostnadseffektiva att genom förhandlingar komma fram till en överenskommelse, en förlikning, innan oenigheten mellan två parter blir en domstolstvist eller ett skiljeförfarande.

När kan man förlikas med motparten i ett tvistemål? Vad innebär en förlikning?

En tvist i ett dispositivt tvistemål kan lösas genom en förlikning, dvs genom att parterna kommer överens om en lösning. En förlikning kan göras både med och utan domstolens inblandning. Om det är ett dispositivt tvistemål försöker domstolen alltid att få parterna att förlikas under processens gång. Detta eftersom en domstolsprocess ofta kan bli långdragen och kostsam för parterna. En förlikning under rättsprocessen kan ske från och med att talan väcks vid domstolen men senast innan målet avgörs genom en dom. Om en förlikning sker kan den stadfästas av domstolen. Att stadfästa en förlikning innebär att domstolen bekräftar överenskommelsen i en dom. En sådan förlikning är liksom en dom en s.k. exekutionstitel som kan verkställas med hjälp av Kronofogdemyndigheten.

Måste man förlikas vid en domstol?

En förlikning kan även ske utan domstolens inblandning genom förhandlingar mellan parterna. Sådana förhandlingar kan ske under domstolsprocessen eller skiljeförfarandet men även innan talan väcks vid tingsrätten eller skiljeförfarande.

Vad är fördelarna med en förlikning?

Fördelen med en förlikning är att riskerna och osäkerheten minskar avsevärt för de inblandade parterna. Det kan annars finnas en risk att du förlorar tvisten helt. Dessutom kan du bli betalningsskyldig för hela eller delar av motpartens kostnader i målet. Att förlikas med hjälp av en advokat är ofta den smidigaste och bästa lösningen på ett tvistemål. Anledningen är att advokaten på ett korrekt vis kan bedöma din och din motparts juridiska position samt upprätta ett korrekt förlikningsavtal. På så vis minimeras de ekonomiska riskerna och tidsåtgången. En domstolstvist i en domstol riskerar att dra ut på tiden och kan i värsta fall ta många år att slutföra.

Om du är inblandad i ett pågående eller ett potentiellt tvistemål så tveka inte på att höra av dig till oss för hjälp med eventuell förlikning eller domstolsprocessen.

Vem får betala för rättegångskostnaderna i ett vanligt tvistemål? Hur finansierar jag processen i ett tvistemål?

Rättegångskostnader kallas de kostnader som uppstår för en part med anledning av ett mål i domstolen. Det är framför allt kostnader för målets förberedande, tingsrättens ansökningsavgift samt ombudsarvode. Även förlorade arbetsinkomster på grund av rättegången omfattas av begreppet rättegångskostnader.

I ett vanligt tvistemål är utgångspunkten att den förlorande parten bär motpartens (och sina) rättegångskostnader. Den vinnande parten får således sina rättegångskostnader ersatta. Det förekommer även mål där ingen av parterna kan utpekas såsom vinnande eller förlorande. Det kan röra sig om utfall som innebär att respektive parters yrkande delvis bifalls av domstolen. I sådana fall kan rättegångskostnaderna fördelas i proportion till vinsten eller förlusten.

Det är vanligt att din hemförsäkrings rättsskydd eller en företagsförsäkring täcker delar av ombudskostnaderna. I vissa fall kan man få hjälp från staten genon s.k. rättshjälp. Om du söker hjälp hos Advokatgruppen i Stockholm så hjälper vi dig att undersöka dina möjligheter att finansiera rättsprocessen.

Täcks mina kostnader för en rättsprocess av min försäkring?

Det är vanligt att en hemförsäkrings rättsskydd eller en företagsförsäkring täcker delar av ombudskostnaderna i en civilrättslig tvistemålsprocess. Rättsskydd finns i många hemförsäkringar och företagsförsäkringar och ska ersätta kostnader som uppstår i samband med en tvist. Rättsskydd täcker bara nödvändiga kostnader. Det kan inkludera kostnader för juridiskt ombud, utredning och motpartens rättegångskostnader. Rättsskydd gäller efter att en tvist uppstått. En tvist uppstår när någon framställer ett krav mot någon annan som bestrids av parten i fråga. Rättsskyddet täcker kostnader för juridisk hjälp och andra rättegångskostnader som exempelvis bevisning och utredning. Med rättsskyddet tillkommer en självrisk som brukar vara omkring 20-25 % av de totala kostnaderna. Rättsskyddet varierar beroende på vilket försäkringsbolag du eller ditt företag har och det finns olika regler vad gäller maxbeloppet. Beloppet varierar mellan försäkringsbolagen och kan vara upp till 350 000 kr. Självrisk och kostnader överstigande maxbeloppet ersätts inte av rättsskyddet. Timkostnaden för juridiskt ombud är begränsat till den timkostnadsnorm som gäller för rättshjälp. Den bestämda taxan är lägre än vad de flesta ombud tar betalt per timme. Mellanskillnaden täcks inte av rättsskyddet, utan bekostas av klienten.

Rättsskydd omfattar oftast inte tvister som handlar om mindre summor, s.k. FT-mål (Se avsnittet Vad är ett förenklat tvistemål? Vad är ett s.k. FT-mål?). Rättsskyddet ersätter kostnader upp till ett maxbelopp.

Försäkringsbolaget bedömer självständigt och ensidigt om någon har rätt att använda rättsskyddet. Rättsskyddet kommer från avtalet som försäkringstagaren tecknar hos försäkringsbolaget. Därför har försäkringsbolaget frihet att utforma försäkringsavtalet, vilket är anledningen till att försäkringsvillkor varierar mellan olika försäkringsbolag.

När har jag rätt till rättshjälp från staten? Har jag rätt till rättshjälp?

Rättshjälp är en möjlighet att från staten få viss ersättning för rättegångskostnader om rättsskyddsförsäkring saknas. Rättshjälp ansöks genom rättshjälpsmyndigheten eller hos den domstol där tvisten prövas. I första hand är det privatpersoner som kan få rättshjälp. Rättshjälp kan beviljas om den sökandens ekonomiska situation är svag och rättsskydd saknas. Ditt s.k. ekonomiska underlag får inte överstiga 260 000 kr per år och uträkningen utgår från den beräknade årsinkomsten före skatt. Avdrag görs för barn som du bidrar med underhåll till. Om du har en förmögenhet eller skulder som påverkar din betalningsförmåga ska det också tas med i underlaget. Rättshjälp beviljas inte om den sökande, utifrån dess ekonomiska och personliga situation, borde ha tecknat en hemförsäkring med rättsskydd. Rättshjälp omfattar vissa begränsade kostnader för juridiskt ombud, medlare, bevisning och tolk.