Socialrätt

Vy över Stockholm stad.

Erfarna advokater och jurister inom socialrätt (offentligt biträde)

Advokatgruppen i Stockholm är specialister på tvångsmål inom socialrätt. Vi har biträtt klienter i tusentals rättsprocesser, mål och ärenden sedan grundandet 1984 och har uppnått goda resultat för våra klienter. Våra advokater och jurister har en djup och bred förståelse för det svenska rättssystemet och har arbetat i branschen under många år. Våra advokater och jurister har stor processerfarenhet och de flesta har arbetat på domstol som tingsnotarier. Vår erfarenhet gör att vi kan erbjuda en hög kvalitet på våra tjänster och garantera att våra klienter får den hjälp de behöver. För oss är inte målets storlek det viktiga. Med stort engagemang tillvaratar vi dina rättigheter och intressen under hela processen.

Om du är riskerar att bli föremål för tvångslagstiftning inom socialrätten eller är vårdnadshavare eller anhörig kan du behöva rådgivning och i många fall ha du rätt till ett offentligt biträde. Det offentliga biträdet förordnas i regel av förvaltningsrätten och du kan välja vilken advokat eller jurist som ska företräda dig.

Våra advokater och jurister åtar sig uppdrag som offentliga biträden i mål och ärenden gällande LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall), LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård). Vi gör alltid vårt yttersta för att respekten för våra klienters rättigheter iakttas av myndigheter och domstolar. Med lojaliteten mot dig som klient i centrum företräder vi dig och din inställning. Du har ditt utsedda offentliga biträde med dig vid domstolsförhandlingar, endast i undantagsfall sätter våra advokater eller jurister en kollega i sitt ställe.

Läs vidare om du vill veta mer om vad socialrätt innebär, vid vilka situationer man kan behöva hjälp inom socialrätt och varför det är viktigt att ha tillgång till erfarna jurister eller advokater inom området.

Socialrätt i Stockholm

Vad är socialrätt?

Socialrätten är en komplex och viktig del av det svenska rättssystemet. Den omfattar lagar och regler som har till syfte att skydda individer i samhället från olika sociala risker och omständigheter som anses medföra negativa konsekvenser. Socialrätten är en del av förvaltningsrätten och reglerar förhållandet mellan enskilda och staten i vissa situationer. Socialrätten innefattar bl.a. olika former av tvångsvård av barn, ungdomar och missbrukare men även psykiatrisk och rättspsykiatrisk tvångsvård.

Advokatgruppen i Stockholms jurister och advokater har specialiserad kunskap inom socialrätt

Flera av advokaterna och juristerna på Advokatgruppen i Stockholm har stor erfarenhet av förvaltningsrättsliga mål om tvångsvård såsom:

  • LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga),
  • LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall),
  • LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och
  • LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård).

Varför behöver du en advokat eller jurist i socialrätt?

För många människor kan situationer som berör socialrätt vara komplicerade, pressande och medföra mycket ingripande tvångsåtgärder. Det kan vara svårt att själv veta vilka rättigheter och skyldigheter man har enligt socialrätten med tillhörande tvångslagstiftning.

I mål om LVU, LVM, LPT och LRV har den som talan gäller rätt att biträdas av ett offentligt biträde. I mål som avser LVU har även vårdnadshavare till den som kan bli föremål för omhändertagande rätt till offentligt biträde. Förvaltningsrätten beslutar om vård efter ansökan från socialtjänsten gällande LVU och LVM. Beslut om LPT tas efter ansökan från sjukvården. Rättspsykiatrisk vård enligt LRV kan bli aktuellt när en som lider av en allvarlig psykisk störning begår brott och döms till rättspsykiatrisk vård vid tingsrätten. I en del situationer kan sedan förvaltningsrätten fatta vissa beslut om vården, och patienten får då ett offentligt biträde utsett till sig.

Det offentliga biträdet ska tillvarata den tvångsomhändertagne eller vårdnadshavarens rättigheter och intressen. Det offentliga biträdet förordnas av förvaltningsrätten och du har rätt att själv välja vilket biträde som ska företräda dig. Den enda förutsättningen är att ditt valda biträde har tid och möjlighet att åta sig ditt mål. Advokatgruppen har flera erfarna advokater och jurister som åtar sig uppdrag inom detta område.

Vanliga situationer där man behöver hjälp inom socialrätt

Det finns många situationer där människor kan behöva hjälp inom socialrätt. Här nedan följer några vanliga exempel där vi kan hjälpa dig:

LVU (lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga)

Barn och unga har rätt att växa upp i en trygg miljö. Om det föreligger brister i omsorgen har samhället ansvar att se till att barn och unga får det skydd och stöd de behöver. För det fall ett barn, dvs en person under 18 år, riskerar att fara illa kan socialnämnden ansöka om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). LVU kompletterar socialtjänstlagen (SoL) när frivilliga insatser inte är möjliga. Lagen finns till för att säkerställa att barnet får den omvårdnad och utveckling det behöver för att må bra och utvecklas på ett positivt sätt.

För att LVU ska tillämpas förutsätts att:

  • det föreligger ett missförhållande som har anknytning till barnets hemmiljö enligt 2 § LVU och/eller till barnets eget beteende enligt 3 § LVU,
  • missförhållandet medför att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas och
  • det som barnet behöver inte kan genomföras på frivillig väg

När problemen har anknytning till barnets hemmiljö innebär det att vårdnadshavarna inte kan ge barnet vad det behöver, fysiskt eller psykiskt. Det kan t.ex. handla om att föräldrarna brister i sin omsorg om barnet, eller att barnet utnyttjas, hotas eller misshandlas. När det är barnets eget beteende handlar det om att barnet skadar sig själv genom sitt sätt att leva. Det kan till exempel vara att barnet använder droger, begår brott eller utsätter sig själv för farliga situationer eller vitsas i miljöer som innebär en risk för den unge.

Det är socialtjänsten som utreder barnets behov och som kan föreslå att barn ska omhändertas enligt LVU. Socialnämnden i barnets hemkommun ansöker om ett omhändertagande vid förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar målet och beslutar om det finns tillräckliga skäl för att barnet ska omhändertas. I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta barnet enligt 6 § LVU, och i efterhand få beslutet prövat av förvaltningsrätten. Ett sådant beslut ska prövas av förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då socialnämnden fattade sitt beslut.

I processen angående omhändertagande enligt LVU har såväl vårdnadshavarna som den unge rätt till ett offentligt biträde. Det offentliga biträdet tillvaratar klientens intressen i målet och ger juridiskt stöd till vårdnadshavare eller barn. Det offentliga biträdet får betalt av staten.

Om förvaltningsrätten beslutar om omhändertagande enligt LVU bestämmer socialnämnden sedan var barnet ska placeras. Vårdnadshavaren och barnet får i de flesta fall ha kontakt med varandra under den tid barnet är placerat, men hur mycket kontakt och vilken typ av kontakt de ska få ha bedöms utifrån barnets bästa.

Ett omhändertagande ska upphöra när det inte längre behövs. Socialnämnden ska minst var sjätte månad ta ställning till om barnet fortsatt ska vara omhändertaget. Om situationen har ändrats på sådant sätt att miljön inte längre är ogynnsam för barnet, eller att vårdnadshavare eller barn över 15 år har ändrat inställning och går med på att barnet placeras, är det viktigt att socialnämnden får den informationen. Om du som vårdnadshavare anser att situationen för ditt barn har förändrats kan du begära hos socialtjänsten att omhändertagandet ska upphöra.

LVM (lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall)

LVM (lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) är en tvångslag som är till för att skydda vuxna från att skadas av sitt missbruk. Om en missbrukare till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel anses vara i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och detta inte kan tillgodoses på frivillig väg enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt, kan LVM bli aktuellt om missbrukaren uppfyller någon av följande förutsättningar enligt LVM 4 §:

  • Utsätter sin fysiska och/eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
  • Löper uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
  • Kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller andra närstående.

En process om ett omhändertagande enligt LVM påbörjas vanligtvis genom en anmälan till socialtjänsten av t.ex. en läkare, socialsekreterare eller nära anhörig. Socialtjänsten ska då om det är befogat inleda en LVM-utredning som sedan eventuellt kan ligga till grund för en ansökan av socialnämnden om tvångsvård enligt LVM hos förvaltningsrätten. Det är socialnämnden i den enskildes hemkommun som har rätt att ansöka om tvångsvård hos förvaltningsrätten. Ärenden om tvångsvård enligt LVM prövas i förvaltningsrätten i en förhandling där en tjänsteman från socialnämnden företräder nämnden och för dess talan. Missbrukaren har rätt att närvara och ha ett biträde, ofta advokat, som tillvaratar dennes intressen i målet och ger juridiskt stöd. Det offentliga biträdet bekostas av staten.

Den som blir dömd till vård enligt LVM placeras på ett hem som är utformat för sådan vård, och dessa hem drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Vårdtiden får uppgå till högst sex månader. När det är möjligt kan den som tvångsvårdas få vistas utanför LVM-hemmet för vård i annan form.

En missbrukare får tillfälligt omhändertas omedelbart efter ett beslut av socialnämnden eller dess ordförande om:

  • det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av LVM, och
  • rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han eller hon inte får omedelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Enligt socialtjänstlagen ska verksamheten bygga på respekt för människans självbestämmande och integritet. Om missbrukaren medger frivillig vård kan tvångsvård likväl fortsätta om detta medgivande inte bedöms som trovärdigt.

Förvaltningsrättens beslut om tvångsvård kan överklagas. För att kammarrätten ska ta upp ett sådant överklagande krävs inget prövningstillstånd.

LPT (lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård)

 LPT (lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård) ger stöd för att ge psykiatrisk tvångsvård under vissa förutsättningar. Psykiatrisk tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning, exempelvis schizofreni, paranoia eller vanföreställningar. Tvångsvård får dock inte ges om patientens psykiska störning enbart utgör en utvecklingsstörning. Det krävs vidare att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk tvångsvård och att det vid utebliven vård finns en fara för patientens eller annan persons liv och hälsa. Till sist krävs också att patienten inte ger sitt samtycke utan motsätter sig erbjuden vård, eller det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke. Tvångsvården kan vara sluten eller öppen.

För att bli tvångsintagen krävs det att patienten undersöks av en läkare som skriver ett vårdintyg. Frågan om intagning för sluten psykiatrisk tvångsvård ska avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten dock senast 24 timmar efter dennes ankomst till vårdinrättningen. Ett beslut om intagning får inte grundas på ett vårdintyg som är äldre än fyra dagar. Beslut om intagning fattas av en chefsöverläkare vid en enhet för psykiatrisk vård. Beslutet får inte fattas av den läkare som har utfärdat vårdintyget.

Om chefsöverläkaren anser att en patient behöver tvångsvården under längre tid än fyra veckor, ska det prövas av förvaltningsrätten. Chefsöverläkaren behöver då ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. Då har patienten rätt till ett offentligt biträde. Patienten har även rätt till ett offentligt biträde när denne vill överklaga eller när chefsöverläkaren t.ex. ansöker om att ett beslut om att frivillig vård ska övergå till tvångsvård.

Ansökan från chefsöverläkaren behandlas sedan vid en muntlig förhandling i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten tar sedan ställning till ansökan, överklagandet eller det underställda beslutet. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan chefsöverläkaren efter fyra månader söka om förlängning av tvångsvården om det behövs, med högt sex månader åt gången. Det är även förvaltningsrätten som beslutar om en patient ska gå från sluten psykiatrisk vård till öppen vård, eller från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård.

Om rätten bifaller ansökan, får vården pågå under högst fyra månader, räknat från dagen för beslutet om intagning. Tvångsvården ska dock omedelbart upphöra när det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård. Det är chefsöverläkaren som då ska besluta om tvångsvårdens upphörande. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. Patienten kan även ansöka till chefsöverläkaren om att vården ska upphöra. På ansökan av chefsöverläkaren får förvaltningsrätten även medge att tvångsvården fortsätter i form av öppen eller sluten psykiatrisk tvångsvård utöver de initiala fyra månaderna enligt ovan. Förvaltningsrätten får då besluta om högst sex månader åt gången, räknat från den dag då förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan.

För det fallet att du ansökt om att vården ska upphöra eller motsatt dig vård och beslutet går dig emot kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Patienten kan även överklaga förvaltningsrättens olika beslut till kammarrätten.

Det är domstolen som utser ett offentligt biträde som ska tillvarata dina intressen. Advokatgruppens advokater och jurister åtar sig efter förordnande från domstolen uppdrag som offentligt biträde i LPT-mål. Du har själv rätt att önska vem som ska företräda dig. Det är staten som bekostar det offentliga biträdet och inget du behöver betala själv. Du är välkommen att höra av dig till oss om du har några frågor.

LRV (lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård)

Den som har begått ett allvarligt brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård enligt LRV (lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård), om brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Begreppet ”allvarlig psykisk störning” är ett juridiskt begrepp och kan till exempel utgöras av vanföreställningar, hallucinationer eller tankestörningar.

Det är tingsrätten som i samband med ett brottmål beslutar att en rättspsykiatrisk undersökning ska göras för att utreda om den brottsmisstänkte kan dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. En sådan rättspsykiatrisk undersökning får bara göras om den brottsmisstänkte har erkänt brottet, eller om bevisningen är övertygande. För att kunna dömas till rättspsykiatrisk vård måste den tilltalade fortfarande lida av en allvarlig psykisk störning och ha behov av psykiatrisk tvångsvård vid beslutet. Den rättspsykiatriska vården sker sedan med stöd av LRV.

Den rättspsykiatriska vården kan ske med eller utan särskild utskrivningsprövning. Särskild utskrivningsprövning aktualiseras om det finns risk att den tilltalade återfaller i brott av allvarligt slag. Vid särskild utskrivningsprövning fattar förvaltningsrätten beslut om vissa delar av vården istället för en chefsöverläkare. Förvaltningsrätten beslutar när det är fråga om att vården ska förlängas, att vården ska övergå till öppen rättspsykiatrisk vård och även när det är fråga om att vården ska avslutas. Förvaltningsrätten fattar även beslut om vården ska upphöra eller om patienten ska få permission eller frigång.

Förvaltningsrätten bereder målet efter att chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven lämnat in en ansökan eller när patienten överklagat ett beslut avseende vården. Patienten får ett offentligt biträde utsett åt sig under processen i förvaltningsrätten. Ett offentligt biträde är en jurist eller advokat som ska ta tillvara patientens intressen i målet, och kostnaden för det offentliga biträdet betalas av staten. Parterna kallas till en muntlig förhandling i förvaltningsrätten för att där kunna framföra sina synpunkter inför rätten.

Förvaltningsrätten beslutar om det som chefsöverläkarens ansökan eller patientens överklagande avser. I avgörandet anges om personen ska fortsätta vårdas enligt LRV eller inte. Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten. Det krävs inte prövningstillstånd för att kammarrätten ska ta upp ett sådant överklagande.

Varför behöver man en erfaren jurist eller advokat inom socialrätt?

Att ha tillgång till en erfaren jurist eller advokat inom socialrätt kan vara avgörande för att få den hjälp och stöd man behöver i olika situationer. Här följer några av de viktigaste skälen till att det är viktigt att söka hjälp från en jurist eller advokat inom socialrätt:

Specialiserad kunskap

Jurister eller advokater som är specialiserade inom socialrätt har en djupgående kunskap om det svenska rättssystemet och de lagar och regler som omfattar de sociala skyddssystem. Våra advokater och jurister kan hjälpa till att förklara komplicerade processer och guida dig genom olika problem och situationer i samband med tillämpningen av LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall), LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård).

Erfarenhet och nätverk

Erfarna jurister eller advokater inom socialrätt har ofta lång erfarenhet av att arbeta med olika typer av ärenden inom socialrätt gällande LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall), LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård). De har också ett stort nätverk av kontakter inom myndigheter, organisationer och andra advokatbyråer som kan vara till hjälp i olika situationer.p>

Trygghet och stöd

Att ha tillgång till en erfaren jurist eller advokat inom ärenden gällande LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall), LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) kan ge en känsla av trygghet och stöd i svåra situationer. En jurist eller advokat kan hjälpa dig att förstå dina rättigheter och ge stöd under hela processen.

Vad kan en jurist eller advokat inom socialrätt hjälpa till med?

En jurist eller advokat inom socialrätt kan hjälpa till med många olika saker. Här följer några exempel:

Rådgivning

En jurist eller advokat inom socialrätt kan ge råd och vägledning om olika frågor inom LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall), LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård), t.ex. om hur man överklagar ett beslut eller vad man ska göra och vilka rättigheter man har om man riskerar att bli omhändertagen för tvångsvård.

Juridiskt stöd vid domstolsförhandlingar

Om en ansökan om tvångsvård eller omhändertagande aktualiseras gällande LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall), LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) kan en jurist eller advokat ge dig råd och företräda dig i domstol eller i kontakter med myndigheter och se till att dina rättigheter försvaras.

Överklagan av beslut

Om du inte är nöjd med ett beslut från en myndighet eller domstol, till exempel från förvaltningsrätten, kan ett juridiskt ombud inom socialrätt hjälpa till med att överklaga beslutet. Ombudet kan se till att alla nödvändiga steg tas för att få beslutet omprövat och för att försvara dina rättigheter.

Hur kan en advokatbyrå inom socialrätt hjälpa dig?

En advokatbyrå som är specialiserad inom socialrätt gällande LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga), LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall), LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård) kan erbjuda en mängd olika tjänster för att hjälpa dig att få den rättvisa du förtjänar. Här följer några exempel:

Juridisk rådgivning

En advokatbyrå kan erbjuda juridisk rådgivning för olika typer av socialrättsliga frågor. De kan hjälpa till att förklara regelverket och se till att du förstår dina rättigheter.

Juridisk representation

En advokatbyrå kan erbjuda juridisk representation i domstol eller i kontakter med myndigheter. De kan se till att dina rättigheter försvaras och att du får den rättvisa du förtjänar.

Överklagan av beslut

Om du inte är nöjd med ett beslut från en myndighet eller domstol kan en advokatbyrå hjälpa till med att överklaga beslutet. De kan se till att alla nödvändiga steg tas för att få beslutet eller domen omprövat/överklagat och för att försvara dina rättigheter.


Vi hjälper dig med ärenden inom Socialrätt

Att ha tillgång till en erfaren jurist eller advokat inom socialrätt kan vara avgörande för att få den hjälp och stöd man behöver i olika situationer. Ett ombud med specialiserad kunskap och erfarenhet kan hjälpa till med allt från överklagan av beslut och juridisk representation.

Om du har hamnat i en svår situation där du behöver hjälp med socialrättsliga frågor är det viktigt att söka hjälp från en erfaren jurist eller advokatbyrå som är specialiserad inom socialrätt. Kontakta oss idag så kan vi ge dig den rådgivning och det stöd du behöver.


Frågor som förälder

Vad innebär tvångsomhändertagande enligt LVU?

Tvångsomhändertagande enligt LVU innebär att ett barn tas om hand av socialtjänsten på grund av risker för barnets hälsa eller utveckling. Vi kan hjälpa till att förstå regelverket och se till att dina rättigheter respekteras.

Vilka rättigheter har jag som förälder när mitt barn blivit omhändertagen enligt LVU?

Om ditt barn har blivit omhändertaget enligt LVU har du som förälder vissa rättigheter. Vi kan hjälpa dig att förstå vilka rättigheter du har och se till att de respekteras.